Uppsatsen är en analys där de två amerikanska science fiction-serierna Dollhouse (Joss Whedon, 2009) och Firefly (Joss Whedon, 2002), som sänts i både svensk och amerikansk tv har granskas. Syftet är att titta närmare på hur kvinnor och deras kroppar framställs i serierna och i reklamen för sagda serier. Genom en kvalitativ innehållsanalys granskas de båda serierna, där fokus har legat på hur de kvinnliga karaktärerna framställs i båda serierna men också på hur de marknadsförs i reklamen innan serierna har sänts. Uppsatsen är uppdelad i tre teman; ?den kvinnliga hjälten?, ?kvinnans roll? och ?den kvinnliga kroppen?.

Syftet med den undersökning vi genomfört var att se vilka värderingar som förmedlas i populära tv-serier. Dessutom ville vi veta huruvida dessa tv- serier kan användas i undervisningen utifrån de värderingar som tv-serierna förmedlar. Frågeställningarna besvarades med hjälp av tre olika datainsamlingsmetoder. Dessa metoder var enkätundersökningar med högstadieelever, en intervju med två lärare samt textanalys av de två tv- serierna South Park och Andra Avenyn ur ett intersektionellt perspektiv. Resultatet av analysen visar att det går att finna en mängd värderingar som kan ha ett didaktiskt värde.

Då media spelar en allt större roll i våra vardagliga liv, med förebilder och yrkesval som inspirerar och influerar oss är det viktigt att se hur dessa framställs. Vi har valt att närmare granska två populära serier i tv som båda delar sjukhustema. Dessa är Grey's Anatomy och House, båda amerikanska produktioner med mångmiljonpublik i hemlandet och som just nu visas i svensk tv. Serierna behandlar i viss utsträckning en läkares vardag och yrkesrollen som sådan, vad den egentligen betyder för seriernas utformning, var speciellt intressant för oss. Vår ansats är kvalitativ och vi har genomfört en innehållsanalys med fokus på genusmönster och maktrelationer.

Syftet med undersökningen är att genomföra en jämförande klass- och genusanalys av två stycken situationskomedier: Two and a Half Men och The new Adventures of Old Christine.Vi undersöker vad som genererar status i de två serierna och om detta skiljer sig något serierna emellan. Vi kommer bland annat fram till att egenskaper som ett lyckat äktenskap och god ekonomi är statusbringande medan ett misslyckat äktenskap istället lätt genererar låg status..

Denna studie vill undersöka om koloniala strukturer genomsyrar den senaste i raden av Star Trek-serierna, Enterprise. Med utgångspunkt i äldre forskning om just koloniala strukturer i Star Trek kommer en jämförelse göras om Enterprise först och främst har dessa strukturer och om så är fallet, göra en jämförelse med de andra serierna.Det postkoloniala forskningsfältet tillsammans med ett strukturalistiskt och post-strukturalistiskt tillvägagångssätt som innefattar semiotik och diskursanalys används för att kunna peka på hur de koloniala strukturerna genomsyrar serien.Analysen, som bland annat innefattar besättningens inbördes hierarki, hur andra främmande raser ser ut och vilka egenskaper de har och hur mötet går till med andra kulturer, visar att de koloniala strukturerna fortfarande genomsyrar Star Trek. Enterprise skiljer sig dock från de äldre serierna på ett sådant sätt att det koloniala tar mindre plats, bland annat seriens handling och även hur alla besättningsmedlemmar är med och skapar seriens handling..

Denna studie vill undersöka om koloniala strukturer genomsyrar den senaste i raden av Star Trek-serierna, Enterprise. Med utgångspunkt i äldre forskning om just koloniala strukturer i Star Trek kommer en jämförelse göras om Enterprise först och främst har dessa strukturer och om så är fallet, göra en jämförelse med de andra serierna.Det postkoloniala forskningsfältet tillsammans med ett strukturalistiskt och post-strukturalistiskt tillvägagångssätt som innefattar semiotik och diskursanalys används för att kunna peka på hur de koloniala strukturerna genomsyrar serien.Analysen, som bland annat innefattar besättningens inbördes hierarki, hur andra främmande raser ser ut och vilka egenskaper de har och hur mötet går till med andra kulturer, visar att de koloniala strukturerna fortfarande genomsyrar Star Trek. Enterprise skiljer sig dock från de äldre serierna på ett sådant sätt att det koloniala tar mindre plats, bland annat seriens handling och även hur alla besättningsmedlemmar är med och skapar seriens handling..

Syftet med denna uppsats är att modellera och prognostisera Sveriges varuexport, varuimport och handelsnetto. Vi använder oss av data från januari 1975 till och med augusti 2010 för respektive serie. Dessa data testas och jämförs i olika ARIMA- och SARIMA-modeller samt skattas även medelst säsongsreningsprogrammet TRAMO/SEATS. För de modeller som bäst passar serierna genomförs därefter in sample- och out of sample-analyser med felmåtten RMSE och MAPE. Modellerna med bäst felmått och som därpå väljs ut för att göra prognoser för serierna till och med augusti 2012 är (3,1,0)x(0,1,1) för export, (2,1,1)x(0,1,1) för import samt (0,1,1)x(0,1,1) skattad i TRAMO/SEATS för handelsnetto..

Denna studie vill undersöka om koloniala strukturer genomsyrar den senaste i raden av Star Trek-serierna, Enterprise. Med utgångspunkt i äldre forskning om just koloniala strukturer i Star Trek kommer en jämförelse göras om Enterprise först och främst har dessa strukturer och om så är fallet, göra en jämförelse med de andra serierna.Det postkoloniala forskningsfältet tillsammans med ett strukturalistiskt och post-strukturalistiskt tillvägagångssätt som innefattar semiotik och diskursanalys används för att kunna peka på hur de koloniala strukturerna genomsyrar serien.Analysen, som bland annat innefattar besättningens inbördes hierarki, hur andra främmande raser ser ut och vilka egenskaper de har och hur mötet går till med andra kulturer, visar att de koloniala strukturerna fortfarande genomsyrar Star Trek. Enterprise skiljer sig dock från de äldre serierna på ett sådant sätt att det koloniala tar mindre plats, bland annat seriens handling och även hur alla besättningsmedlemmar är med och skapar seriens handling..

Syftet med uppsatsen är att studera maskuliniteter i manga, och att jämföra ifall de skiljer sig åt beroende på om serien riktar sig till pojkar eller flickor. Min teori var R.W. Connels "Maskuliniteter" och mitt material den första volymen av One Piece (pojke) och Mei-Chan no Shitsuji (flicka). Resultatet blev att det förekom ett flertal olika maskuliniteter i serierna, och att dessa skilde sig åt beroende på serie. I One Piece utmanades den hegemoniska maskuliniteten och karaktärer bytte maskulinitet, något som inte förekom i Mei-Chan.

Syftet med denna uppsats är att modellera och prognostisera Sveriges varuexport, varuimport och handelsnetto. Vi använder oss av data från januari 1975 till och med augusti 2010 för respektive serie. Dessa data testas och jämförs i olika ARIMA- och SARIMA-modeller samt skattas även medelst säsongsreningsprogrammet TRAMO/SEATS. För de modeller som bäst passar serierna genomförs därefter in sample- och out of sample-analyser med felmåtten RMSE och MAPE. Modellerna med bäst felmått och som därpå väljs ut för att göra prognoser för serierna till och med augusti 2012 är (3,1,0)x(0,1,1) för export, (2,1,1)x(0,1,1) för import samt (0,1,1)x(0,1,1) skattad i TRAMO/SEATS för handelsnetto..

I denna uppsats analyseras realityserierna Rebecca & Fiona samt Danne & Bleckan med syftet att undersöka hur några av de geografiska platser, så som städer, orter och stadsdelar, där dessa serier utspelar sig är representerade. Bägge serierna är gjorda av produktionsbolaget Art89 för SVTs webbkanal SVT-play och sändes mellan 2010 och 2012.De områden som tas upp i analysen är Hornstull, Östermalm, Örebro samt Östberga i Rebecca & Fiona, och Högdalen samt Henriksdalsberget i Danne & Bleckan. Som metod har vi använt en kombination av semiotisk och narrativ analys. Med hjälp av detta har vi tittat på hur serierna konstruerats narratologiskt och vad som konnoteras från det man får se och höra. Detta har gjorts med fokus på de olika områden som serierna i huvudsak utspelar sig i, återkommer till under seriens gång eller får betydelsebärande roll i serien.Uppsatsen utgår från teorier kring genren reality, dess relation med dokumentär film och problematiken kring det sanningsanspråk som finns inom dessa.

Hur stark är egentligen människans barnlängtan? Hur långt kan man gå i sina försök att få barn? De här frågorna, och många fler, står i centrum i de svenska reality-serierna Barn till varje pris? och Drömmen om ett barn. Serierna, som sändes på SVT1 respektive TV3 hösten 2011, skildrar svenska par och singlar som är ofrivilligt barnlösa och försöker bli föräldrar. Som genre gör reality-TV anspråk på att skildra människors verklighet, men är samtidigt ett resultat av urval, redigering och dramaturgiska grepp. Därför har vi i den här uppsatsen valt att studera hur de aktuella serierna representerar och konstruerar ofrivillig barnlöshet och de som drabbas av det. Vi valde att göra en kvalitativ innehållsanalys av seriernas första avsnitt.

AbstractTitel: ?Saknar man själv intriger så kan man få ta del av dem i TV-serierna? En kvalitativundersökning gällande tankar om TV-serier.Författare: Sandra Dickerius & Louise LarssonHandledare: Malin NilssonExaminator: Ingegerd RydinDokument: C-uppsatsKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap 40-60 p Sektionen för Hälsa och SamhälleHögskolan i HalmstadDatum: 070521Syfte: Syftet med uppsatsen är att se om våra respondenter upplever förhållandet mellan föräldrar och deras barn som trovärdig i ett antal TV-serier. Dessutom vill vi undersöka om man känner igen sig själv i karaktärerna och om man märker om och i så fall hur TV-serien lämnar ettavtryck.Teori: För att närma oss vårt ämne valde vi ut relevant teoretisk litteratur inom två olika områden. Dessa är Culture Studies och den existentiella hermeneutiken. Då vi ville studera individens samspel med medievärlden valde vi sedan att använda oss av receptionsstudier.Metod och material: Vi har gjort en kvalitativ undersökning med individuella djupintervjuer.Resultat: Vi har förstått att beroende på om man har en fördjupad eller distanserad inlevelse förTV-serien identifierar man sig olika mycket.

Genom att undersöka Djävulens utseende och roll, har jag försökt beskriva hur Djävulen porträtteras i de serietidningar jag valt ut. Djävulen avbildas på en rad olika sätt i serietidningsform i vårt till stor del sekulariserade samhälle. Vissa av dessa avbildningar har religiösa föregångare, vissa har föregångare i annan litteratur och vissa är helt nya. De tyder på att man inte använder Djävulen alltför lättvindigt i serietidningar och att man ofta är medveten om de kulturella konnotationer han för med sig. Han är en karaktär som ofta framställs som en negativ karaktär, vilket inte är lustigt med tanke på hans roll inom religion och litteratur.

Denna studie behandlar hur genus i serietidningen Kalle Anka & C:o ser ut jämfört med den svenska genusuppfattningen. En kvalitativ metod för att kunna förstå och deskriptivt kunna redogöra för detta tillämpades. Metoden utformades till en specificerad metod för just denna undersökning utefter två redan existerande forskningsmetoder; en semiotisk bildanalys och en textanalys. Urvalet bestod av en serie ur en tidning med en tioårsperiod mellan varje tidning. Detta för att kunna åskådliggöra den förändring som finns i genusbeskrivningen i såväl verkligheten som i tidningarna.Studien syftade till att undersöka hur genus gestaltades i de utvalda serierna för att sedan kunna koppla detta till, och undersöka hur det såg ut i en jämförelse med genusföreställningen i Sverige.